Grafisk industri

Författare: Anders Johnson Publicerad: 2007-12-14

 

Den grafiska industrin omfattar bland annat tryckerier, bokförlag, tidningar och tidskrifter. Det är en bransch som typiskt sett lokaliseras till större städer. Inte minst Stockholms roll som huvudstad har fordrat en omfattande grafisk industri för att hålla de byråkratiska papperskvarnarna i drift.

 

Norstedts

År 1821 köpte Per Adolf Norstedt det Lindhska tryckeriet av Johan Petter Lindhs änka. Detta företag hade rötter i Kungliga boktryckeriet, grundat 1526. Per Adolf söner Adolph och Carl började i firman 1821. Två år senare inregistrerades firmanamnet P.A. Norstedt & Söner, varför 1823 räknas som Norstedts grundarår. Det är Sveriges äldsta förlag och hör till ett av de ledande. Sedan 1833 ligger Norstedts på Riddarholmen. Samma år antogs företaget som kunglig boktryckare och utgav från 1834 Svensk författningssamling.

Till förlagets mer kända författare räknas Carl Grimberg (Svenska folkets underbara öden, 1913–1924), Hjalmar Gullberg, Olle Hedberg och Stig Dagerman.

 

Bonniers

Familjen Bonnier är äldst bland de stora svenska familjedynastierna och leds nu i femte generationen. Dynastin grundades av bokförläggare Albert Bonnier 1837.

Albert Bonniers far, Gerhard, hade flyttat till Köpenhamn 1801 där han drev bibliotek, bokhandel och förlag. Han fick tio barn varför flera söner tidigt fick söka sig ut i världen för att förtjäna sitt levebröd. Tre av sönerna, Adolf, Albert och David Felix, etablerade sig i Sverige.

Albert Bonnier utgav som 17-åring 1837 sin första egna förlagsprodukt, Bevis att Napoleon aldrig existerat. Albert Bonniers son, Karl Otto, utvecklade Bonniers till en stor mediekoncern. Han ledde familjeföretaget under åren 1900-1941. Under den tiden förvärvades bland annat Dagens Nyheter samt Åhlén & Åkerlunds förlag. Det hade grundats 1906 i Göteborg av Johan Petter Åhlén och Erik Åkerlund. Under Abbe Bonniers ledning blev detta det stora veckotidningsförlaget med produkter som Vecko-Revyn (1935), Damernas Värld (1937), Se (1938) och Året Runt (1946).

 

Lars Johan Hierta

Lars Johan Hierta var en av landets ledande företagare. Han var även en framträdande liberal tidningsman och politiker som arbetade för näringsfrihet, sociala reformer och demokratisering. Se även artiklarna Textilindustrin samt Kemi och läkemedel.

Egentligen hade Hierta tänkt sig en karriär som ämbetsman men han drogs till politiken och genom den även till publicistiken. Han köpte ett boktryckeri 1829 och året därpå grundade han landets första moderna dagstidning, Aftonbladet. Han kom även att bli en av landets största bokförläggare. Förlaget köptes senare av Norstedts.

 

Rudolf Wall

I december 1864 startade Rudolf Wall en tidning med namnet Dagens Nyheter. En av Walls nydanande idéer var att redan på morgonen kunna presentera de nyheter som konkurrenterna först kunde publicera på eftermiddagen. Hur gick då detta till?

De utländska och svenska tidningar med färska nyheter som skickades till Stockholm söderifrån anlände, sedan Västra stambanan till Göteborg hade öppnats 1862, med kvällståget till Liljeholmens station. Morgonen därpå delades de ut till prenumeranterna i Stockholm. Wall lät nu stationsinspektören på Liljeholmen ta prenumerationer på alla tidningar av intresse. Dessa lades sedan i en särskild väska som direkt efter att tåget hade anlänt skickades till Dagens Nyheters redaktion på Riddarholmen. Väskan finns i dag till beskådande på DN:s företagsmuseum.

 

Metro

Idén till tidningen Metro började växa fram efter ett möte 1992 mellan Pelle Andersson, Robert Braunerhielm och Monica Lindstedt (se även artikeln Personliga tjänster). Alla tre hade erfarenhet från tidningsvärlden. Men ingen bank ville ge något lån till det våghalsiga tidningsprojektet. Då vände sig initiativtagarna till Jan Stenbeck som både hade pengar och var beredd att satsa (se även artikeln Telekomindustrin).

Det första numret av Metro kom ut i Stockholm den 13 februari 1995. Tidningen blev en av de största dagspressframgångarna i världen under 1990-talet med avläggare i bland annat Prag, Göteborg, Budapest, Amsterdam, Helsingfors, Malmö, Santiago, Philadelphia, Zürich, Toronto, Rom och Buenos Aires. Den geniala affärsidén är att distribuera Metro som gratistidning i anslutning till kollektivtrafiken och att utforma tidningen så att man hinner läsa den under resan.

 

Esselte

År 1913 skapades Sveriges Litografiska Tryckerier (SLT; sedermera Esselte) som ett holdingbolag för 13 företag inom tryckeribranschen. Företaget kom att utvecklas till en av Sveriges stora leverantörer av tryckalster. I koncernen har även ingått pappersbruk och förpackningsföretag samt förlag som Almqvist & Wiksell och Norstedts.

Under 1990-talet såldes många verksamheter och företaget inriktade sig alltmer på varor och tjänster för kontor. Flera utländska företag förvärvades, vilket 1998 gjorde Esselte till världens största kontorsvarutillverkare. Året efter flyttades huvudkontoret till London. År 2002 blev Esselte i sin tur uppköpt av det amerikanska investmentbolaget J.W. Childs.

Esselte uppförde 1934 en funktionalistisk märkesbyggnad på Vasagatan mitt emot Stockholms Central.